Delbetala räntefritt upp till 12 mån

Osötad och supersöt

Osötad och supersöt

Är du mat- eller sockerberoende eller vill undvika socker för hälsans skull? Då är det lätt att blicken dras till produkter i butikshyllan som stoltserar med texten ”Osötad”, ”Sockerfri”, ”Naturligt sötad” ”Naturlig” eller något annat som låter hälsosamt och sockerfritt.
Detta är en av de största fällorna för den som inte tål socker!
Om en produkt benämns som osötad innebär det endast att ingen sockerart och inget sötningsmedel är tillsatt. Det låter ju toppenbra för den som har ett mat- eller sockerberoende.
Eller?

Tyvärr är det så att ingredienserna i produkten kan vara HUR söta som helst ändå. 

Exempelvis kan man ha använt frukt, bär eller söta rotfrukter som har kokats ner till en väldigt söt koncentrerad sirapsliknande substans som ofta är mycket sötare än traditionellt socker.
Här hittar vi ofta ”naturliga” marmelader och sylter gjorda på enbart frukt, ”hälsosamt” godis och flytande buljonger/fonder.

En annan förvillande ingrediens som allt oftare dyker upp på sk. ”osötade” produkter är benämningen STÄRKELSE – man kan lätt få en uppfattning om att produkten bara har lite vanligt mjöl från majs eller potatis i sig för att ge en bra konsistens. Så är det sällan, då hade producenten garanterat skrivit ut ”vetemjöl”, ”majsmjöl” eller ”potatismjöl” i stället. Det är endast om stärkelsen har utvunnits ur någon allergen (ex. soja) från EUs förordningslista som  man måste uppge vilken råvara som har använts. 

Exempelvis var jag nyligen i kontakt med tillverkaren av en "helt osötad" ketchup som snabbt blivit populär bland personer som försöker undvika socker och mjöl. Tillverkaren uppger STÄRKELSE på plats nr 3 av 6 i ingredienslistan -  det visade sig att det rör sig om just modifierad majsstärkelse – dvs en produkt som för de flesta mat- och sockerberoende leder till bl.a sötsug och starka cravings och som äventyrar abstinensen.

Såhär tillverkar man modifierad majsstärkelse (Källa: Mats-Eric Nilsson, Äkta vara)
”Vanlig majsstärkelse blandas i en jättelik reaktortank med propylenoxid – som är en petroleumprodukt framställd av naturgas, klor och lut eller saltsyra – tillsammans med fosforoxiklorid, en vätska som är så lättflyktig och reaktionsbenägen att den måste hanteras med största försiktighet. Denna kemikalie, som även används vid tillverkning av bekämpningsmedel, reagerar våldsamt i kontakt med vatten och bildar saltsyra och fosforsyra samtidigt som stärkelsemolekylerna i majsen förändras och kloreras. Om den modifierade stärkelsen dessutom ska blekas, vilket kan behövas om den ska nyttjas som ljus fyllning i vissa livsmedel, behandlas den nu med exempelvis svavelsyra. Det färdiga resultatet av dessa processer är en flytande substans som renas från sina kemikalier och sprejas in i gigantiska tankar för att där snabbtorkas till pulver”.

Så se upp där ute i tillsatsdjungeln!

Ingela Jönsson
Arteget AB

2019-03-01 09:20